Tjiiihhooo

Äntligen fått springa igen!!;)

Haft ett ofrivilligt uppehåll på hela 18 dgr!!!

Så seg förkylning med feber som inte ville ge med sig..Fick penicillin till slut o då gav det sig,äntligen!!!

Men idag så,finally,ut i klaffsmodd o geggamojja med lyckligt flin i ansiktet;)

Det gick inte fort och inte så långt o jag var tvungen att gå stundtals,men känslan av att få känna kroppen röra sig igen...oslagbart!!! 10,07 km i 7.30 tempo,som sagt galet långsamt,men gick ju som sagt bitvis o har fått stränga förhållningsorder av läkaren att lyssna på kroppen då vi va rädda att jag åkt på hjärtmuskelinflammation..men EKG visade ok,så det va skönt.Puh!Men detta gör att jag har stor respekt för kroppen då jag ju redan varit nära att dö en gång,jag menar,hur många chanser får man?Känns även bra nu när jag 1 timme senare ligger med liten sjukling i knäet,maginfluensa...tryckt i mig typ 20 bitpepparkorn,o framtiden får visa hur långt det räcker...tjipptjopp ute i cyberrymden,god fortsättning;D

La familia

I hårda tider vävs familjen samman.Eventuella meningsskiljaktigheter överses o det är liksom inte viktigt längre...De som inte var varandra så nära innan,föses ihop o blir enade framåt mot ett gemensamt mål..att stötta de som har det svårast o att komma ut på andra sidan hyffsat helskinnade..julen är här..kärleken är stark,således gemenskapen o värmen,empatin..omtanken om varandra..Det är fint för mig<3

December

Julen står för dörren..mörkret faller fort,snön lyser med sin frånvaro..mycket har hänt återigen sedan jag skrev sist..sammanfattningsvis så kan jag väl säga att det rullar på i en otrolig hastighet,tycker bara att det är måndag-fredag,måndag-fredag hela tiden..jag blir stadigt bättre,sakta men säkert,steg för steg,känner mig inte så frustrerad längre av att det tar sån tid,utan mer bara tacksam..tacksam över livet som absolut inte är någon självklarhet..kommer nog att skriva nångång till innan jul,ska försöka att uppdatera här lite oftare framigenom;)ikväll får vi vänner hit ska bli trevligt;)tjingtjong så länge

Som sagt var..livet är nu

Djupt:P

På en av mina otaliga vandringar så slås jag av hur tankarna på nåt sätt lever sitt eget liv,som att de är skilda från den teoretiska logiska delen utav mig...som ett eget väsen som slingrar runt i mina djupaste vrår..

Paradox

Kan ju tyckas lite paradoxalt att jag som alltid varit intresserad av hjärnan,hur den fungerar,hur vi människor fungerar,hur hjärnskador påverkar oss och även studerat hjärnan på universitetsnivå och arbetat med människor med olika typer av hjärnskador i 13 år nu själv förvärvat just det...det kan hända oss alla,ingen är immun..o den där känslan av att saker o ting händer andra,men inte mig...Alltså....slutar aldrig att förundras över de vändningar som livet tar,när vi minst anar....

Sommar sommar

Svisch sa det bara..o så ÄR det sommar;)Tror aldrig jag njutit så av en sommar någon gång,som jag gör just denna.Tar många,långa härliga springturer o bara andas..andas in alla dofter som möter mig under mina turer.Njuter av att höra mina ansträngda andetag o känna svetten som rinner i ögonen;)Att bara känna kroppen arbeta..Javisst,jag förstår mina grannar o medmänniskor som skakar på huvudet o frågar mig:Hur långt springer du egentligen?;)o jag vill bara omfamna dom o säga;följ med följ med så får NI oxå se hur härligt det är att faktiskt vara i "häret" o i nuet o Leva;).Blev väldigtväldigt påmind om detta häromdagen då en gammal vän lämnade jordelivet..vila i frid J<3.Och jag blev väldigt påmind om att jag höll på att sluta där o då hösten 2011..Återigen,vi ska alla dö,det kan vi säkra på,MEN,vad gör vi med livet under tiden??DET mina vänner är frågan..Som Darin sjunger i en tolkning från "så mycket bättre",Magdalena tror jag den heter"Du har fått ditt liv,så lev det"..Så sant!hej hopp nu ska jag sova.Godnatt cyberrymden

Sjukdomsförlopp

Här kommer en sammanfattning av min journal då det var en omöjlighet att skriva ut 4 månaders vistelse OCH ytterligare 1 års eftervård... Insjuknade 11 agusti 2011.yresel,illamående o kräkningar.gångsvårigheter uppmärksammades.talet blev påverkat o du var inte orienterad i tid eller rum.personlighetsförändring observerades o nedsatt sensorik o muskelstyrka.blev inlagd på infektion för diagnostisering.Observerades succesiv försämring med vänstersidiga syndrom o nedsatt syn vänster öga.Förflyttad till neurokliniken för behandling o lumbalpunktion(ryggmärgsvätskeprov).intensiv steroidbehandling påbörjades.efter beh. betydligt förb. Din balans förbättrades o du kunde gå igen med hjälp av rullator.Vid utskrivning 15 dec har du ingen definitiv diagnos.Demyeleniserande sjukdom i CNS.

Skrivboken

Visste ni att när en människa ligger på sjukhus o är väldigt,väldigt,väldigt sjuk så ligger det en skrivbok vid sängen hos den sjuke som alla som är där o hälsar på kan skriva i....jag har två såna böcker....jag satt o bläddrade lite i dom idag..känslan som kommer över mig är obeskrivlig,tacksamhet över att fortfarande finnas,sorg över tiden som försvann,empati över min familj som var tvugna att gå igenom detta...men framförallt en stor insikt i hur viktigt det är att leva livet fullt ut,att visa dom som är viktiga att dom är det,att leva på ett kärleksfullt o empatiskt sätt i tankarna för att inte behöva ligga där i en säng o behöva ångra det man gjorde....eller inte gjorde...sov gott cyberspacen,det ska jag göra;)

Skör

Det gnisslar....mellan dig o mig...skör....jag går sönder med jämna mellanrum o kraffsar ihop spillrorna av mitt nya jag om o om igen...hur länge ska du orka att tålmodigt hjälpa mig plocka...när huvudet blir för tungt att bära,så bara kraschar jag,fräser...går....går tills det grötiga blir klart igen...du kan inte dölja det ibland,jag hör det på tonaliteten i din vanligtvis så varma röst,en bitter,vass,,mästrande underton..önskar att jag kunde finnas där mer än vad jag gör älskling...men det blir bättre,ha förtröstan..vi har varandra iallafall<3

Syfte

Hmmm..tänkte jag skulle berätta lite hur jag tänker med mitt bloggande o så...Ja,en sak är då säker,det har verkligen förändrats..grundtanken från början va att de kunde va kul att skriva ner lite dikter o så som jag skrivit genom åren.Lägga ut lite bilder som vänner o bekanta kunde se o följa,då vi i vår familj e ganska utspridda i världen,på gott o ont;)Ja men visst,en blogg är ju ett sjysst forum,tänkte jag...men sen hände det nånting i mitt liv som kommer att ta lååång tid att bearbeta..helt plötsligt,ni vet,när man e mitt i livet o allt bara tuffade på o jag har verkligen blivit varse att;att leva är ingen självklarhet,livet är en karamell som ska sugas på så länge det bara går,för du vet egentligen INGENTING förutom just nu...och det är det bla bloggen forts.vis kommer att handla om..min egen process o bearbetning av den här händelsensamt tankar o dikter jag skrivit själv såklart.;)Forts följer....

Livet är nu

Trysil fortfarande:D

Trysil

Magi i sin renaste form...;D

Trysil

Tack Universum för att jag får leva!!jag är såå lycklig:D

Lycka

Är att känna kroppen göra som jag vill...Att känna lungorna kippa efter syre...Att känna syret tränga ut i blodet o förvandlas till kraft....Lycka är att se omgivningen förändras o veta att det är jag o min kropp som gör att den ändrar vy...Att känna hjärtat pumpa runt livet i kroppen...Lycka är att känna sig stark o veta att jag har en fantastisk familj som älskar mig o väntar därhemma....<3

Ytterligare minnesfragment

Är på sjukhus nånstans,ser mina händer hålla i en rullator...svårt att hålla balansen..försöker gå..måste luta mig mot väggen med jämna mellanrum för att inte ramla...jag är så svag...får fråga personalen som jobbar,var jag är,var min familj är o var rummet ligger,där jag ska sova...jag ser att de ser bekymrade ut...vad hände egentligen???fyra månader senare...var har jag varit...jag började kräkas,det vet jag...därefter allt svart...o dessa minnesfragment...inte många,men några få..de kommer över mig,plötsligt numer..som en blixt från en klar himmel..

Vägar

Tänk vad våra fotsteg trampat runt i kringelikrokar om o förbi varandra för att slutligen mötas o förenas...åren passerade o vi levde i våra små parallella verkligheter utan att ha en aning om att ett stenkast bort år ut o år in gick det en själsfrände....som väntade...utan att veta på vad...